Rockharder-Festival: Muskelrock 2010

ASTEROID
Örebrodiamanten ASTEROID stod värd för lördagens mest efterlängtande framträdande. Efter att ha släppt ett hejdundrandes solitt andra album var det kul att se dem svinga sin hårda rock i dagsljuset. Svettiga och glada fick trion publiken att svänga med. Bäst var Edge som presenterades lika dynamiskt och kraftfullt som den borde göras.

Jag krockade in i BRUTUS ryggrad, Knut-Ole

(trummor) och Christian (bas), efter ASTEROID-konserten. Nånstans mellan öl, gapskratt och prat om BRUTUS karaktär i skiva kontra live hamnade vi ute på festivalområdet. En långhårig ung hårdrockare kom fram och tackade för gårdagens framträdande med en mängd superlativ. När han väl började ta sina stapplande alkoholrusiga steg mot festivalområdet upptäckte Knut-Ole killens oknutna sko och gjorde honom uppmärksam om det. Killen sa -Äsch, varpå Knut-Ole erbjöd sin assistans. Han böjde sig ner och knöt tålmodigt ihop snörena. Att snörningen gjordes i tjusig norsk pedagogisk ton som sa "- Den här lilla kaninen hoppar in i det här lilla hålet..." gjorde ju upplevelsen desto härligare.

HORISONT
På inrådan av BRUTUS-Christian gick jag sedan på HORISONT - och vilken överraskning jag fick!
Femmannakolossen gav ett fokuserat intryck, bjöd på bra party-drag ifrån scenen och tycktes inte sakna en enda droppe dedikation, kraft eller sväng. Publiken visade sin tacksamhet med hängiven dans och sång. När HORISONT därefter bjöd på koklocksdelux med Just Ain't Right kändes det som att taket på Tyrolen skulle lyfta!

Festivalens besökare kunde delas in i två stilar. De som annammat

80-talets hårdrocksilhuett med sneakers, jeans/spandex, bandanas och slitna bandtröjor. Och de som föredrog utställda jeans, rökiga pilotbrillor och retro á la 70-tal. Vackert var det i alla fall!
Förutom Rockharder-redaktionens egna snyggingar Lisa Bünger (THE BABOON SHOW) och Mats Rydström (BACKDRAFT), får dessa festivalbesökare, Lori och Ingemar, representera festivalen i både musiksmak och klädsmak.

Anledningen till att Muskelrockbesökare tycks rekommendera denna ack så unga festival kan egentligen summeras med uttrycket "Mycket god service". Festivalen har nischat in sig och låtit det genomsyra festivalupplevelsen fullt ut. Musikutbudet, försäljningen (skivor, kläder, krimskrams etc.), rekreationsstånden

(skjuta luftgevär!) och personalen gav i sin helhet en slående känsla av samhörighet.

Att Muskelrock enbart "bokar band som ingen annan festival vill boka" är väl sanningen, med viss modifikation. Ja, de bokar band som inte riktigt utmärker sig i den kommersiella fåran. Och ja, de flesta festivaler försöker boka band som ger störst pengarullning - vilket brukar utesluta diverse nostalgitrippar och band som inte platsar i en genrebeskrivning. Däremot passar festivalen alla de som grävt sig en bit nedanför musikindustrins tunna fasad. Det är här Muskelrock kommer in och räddar sommaren.

Muskelrock 2011 är helt enkelt ett måste - ses där!