Roskilde festivalen - Summering - DEL 1

Presscampingen var stillsam, gemytlig och skräpfri. Därmed allt som den ”riktiga” campingen inte var! Själv valde jag den förstnämnda just för stillheten som skulle ge mig vilan jag behövde för att klara hela festivalen. Men att klä på sig på morgonen var nästan lika med att kvävas ihjäl. Ändå hade jag skugga fram till kl. tio!

Dessutom fanns det faciliteter i närheten som inte för många nyttjade. Duschar och vatten-toaletter i grabbarnas omklädningsrum fanns bara ett stenkast ifrån presscampingen. Så efter en lätt promenad, dusch och den lätta promenaden tillbaka kände man sig på topp inför den kommande orgien i musik dagen skulle innebära.

Den ”riktiga” campingen var hur stor som helst! Skaror av brokiga grupperingar täckte gräset. Både som tält och besökare. ”Bond brännor” och några som lyckats med konsten att få Roskilde festivalens logga i 2x3 cm osolad.

Påståendet att ”den riktiga festivalen är ute i campingen!” stämmer till viss del konstaterade jag. För förutom att kolla på bra band är ju meningen att man ska få chansen att umgås med likasinnade och även få lära känna andra livsstilar

eller ”subkulturer”.

Eller hur?

Jag hade nöjet att få hänga på Camp Evil (på camping east, plats ”P”) som hade samlat ett 15-tal festivalare i år. I nästan 20 år har det samlats invånare från olika länder i europa. Bl.a Nederländerna, Tjeckien, Tyskland och England, fast flest svenskar. Campet heter egentligen Camp Evil Oli efter tyska Oliver Kissling.

Hans stora musikintresse gör han även något nyttigt av med sin online-skivbutik http://www.groovetemple.de/ . Från "Hard & Heavy", "Punk Hardcore Ska", "Blues" till "Jazz Avantgarde Swing". Som CD, vinyl och musik-DVDs. Värt att kolla in....

Stämningen hos festival besökarna var uppsluppen. Speciellt bland de dyngraka. Jämfört med Småländska Hultsfreds festivalen tornar skillnaderna däremot upp. Den rika blandningen i ålder och stil/livsstil/musiksmak på den danska festivalen är uppfriskande men även spännande rent visuellt. Dessutom är nivån på den sociala interaktionen avsevärt hög när man inte vadar i identitets-kopior. Som på Hultsfreds festivalen.


Text & foto: Banesa Martinez