WHERE THE ACTION IS 14 juni del 1 *****

Denna sommar var det helt klart Where the action is som hade fått de bästa banden. Detta trots att det bara var en endagarsfestival! Stora skuggan är ett lummigt och vackert grönområde i närheten av universitetet. Det är verkligen helt perfekt med en något mindre scen och sluttning ner mot den stora scenen. Jag kom till området lagom till JOHNOSSI och dagens första regnskur. Vid entrén fick däremot alla lämna ifrån sig sina paraplyer. Följden blev att många flydde in i öltälten med lätt kaos som följd. JOHNOSSIs konsert var hursomhelst väldigt bra och det var många som struntade i regnet. De har en WHITE STRIPES-liknande sättning i bandet med John på distad akustisk gitarr och sång och Ossi på trummor. De lät ibland som fler än två på scen.

Nästa band var SAHARA HOTNIGHTS som slapp regnet och körde en rätt kaxig spelning. Sedan följde DIRTY PRETTY THINGS. Bandet inkluderar ena frontpersonen från THE LIBERTINES, Carl Barat på gitarr och sång. Själv måste jag erkänna att jag inte riktigt sett storheten med LIBERTINES utan ser både Pete Doheretys BABYSHAMBLES och DIRTY PRETTY THINGS som bättre band. De känns väldigt brittiska i den svenska sommaren. De kör en fokuserad spelning där de även bränner av lite av de nya lite experimentella kommande låtarna.

MANDO DIAO följde och de är verkligen ett bra liveband med bra växelsång och kompletterade med sax och trumpet på scen. Sedan kom kvällens största krock. Sverige-Spanien spelade samtidigt som RIVAL SCHOOLS och DINOSAUR JR. Som den musiknörd jag är så valde jag livemusiken. RIVAL SCHOOLS består bland annat av Walter Schaifels som tidigare sjöng i fantastiska QUICKSAND. RIVAL SCHOOLS lade ner verksamheten för flera år sedan så jag blev väldigt glatt överraskad att se dem på affischerna. De har tydligen ny skiva på gång också. Tyvärr var det en lite stel och jämntjock konsert utan direkta toppar. Kanske bröt covern på SMITHS ”How soon is now” av lite.

När det var DINOSAUR JRs tur att spela var regnet där igen. Här var det väldigt stelt mellan medlemmarna på scen och med minimal publikkontakt men likväl en väldigt bra spelning. De spelar låtar från hela sin karriär och J Mascis är verkligen en otroligt bra gitarrist. Lite kul var det att se då axelbanden gick sönder samtidigt för J på gitarr och Lou Barlow på bas. De nästan halvsatt och spelade. De avslutade spelningen med THE CURES ”Just like heaven”. Så här långt var det definitivt inget fel på stämningen och förväntningar infriades gång på gång.

Fortsättning följer...

Betyg: *****

Text: Håkan Berg

Plats: Stora skuggan, Stockholm 14 juni 2008