torsdag 28 maj 2009

xANCHORx turnébloggar; del 2

Lördag 23 maj 2009 kl. 11.00

De senaste tre dagarna har varit så omtumlande att jag inte vet vart jag ska börja berätta. Spelningarna har varit coola men inget överdrivet. Vi är här för första gången och det känns varje kväll som om vi måste spela skiten ur oss för att berättiga vår existens. Men ja, spela är ju som hemma ungefär fast i Europa får vi middag och frukost vid varje show. Och mer pengar. Vi säljer även mer merch.

Men allt detta visste vi ju redan innan turnén.

RUN WITH THE HUNTED som vi spelar med under hela turnén är sjukt grymma varje kväll och de grabbarna gör att man får gå upp efteråt och verkligen ta ut sig. Det som däremot varit det fetaste hittills är utan tvekan landskapen; åka genom öken som sedan blir något jag inte ens kan beskriva.

Snuten har även hunnit stoppa oss. Två gånger! Jag trodde vi var rökta båda gångerna. Men det har löst sig bra för att snutarna här är antingen humana eller otroligt korkade. Först blir vi stoppade för att vi kör för fort, varpå han säger: "You were driving too fast". Drew svarar: "Oh, sorry, I must have missed the sign when we got into California". Snuten säger: "Yeah, don't do that again". Andra gången blir vi stoppade i en gränskontroll en bit i Kalifornien. Denna gång frågar snuten Drew: "Are you American?". Han går runt vanen och frågar Jason i shotgunsätet om han också är amerikan, sedan till mitten av sätet där Noa sitter med tre amerikaner. Vi fyra andra skandinaver sitter längst bak på tredje sektionen. Snuten frågar igen: "Are you all americans?". Phil svarar: "I am" Alla andra bara tittar. Snuten svarar nickande: "Alright". Sedan sticker han. Haha, detta var sjukt bra för att till saken hör att vi inte har något arbetstillstånd för turnén så med andra ord kan vi, om vi har otur, få problem om de rotar eller frågar oss i bandet vad vi gör här.

Nu sitter jag i Orange County och äter bagels. Igår var vi förbi Laguna Beach och hängde på stranden för showen. Livet kan knappast bli bättre.

Måndag 25 maj 2009, kl 16.00

Turnén har varit helt överväldigande. De fem första dagarna var så jävla massiva. Det här fantastiska bandet vi spelar med och och alla nya vänner vi redan skaffat och de vi redan har sedan tidigare mosar en totalt. Och inte minst solen, havet och all galen jävla natur. Det har varit skitfett att spela i Santa Barbara och Passadena lite utanför LA. I förrgår var grymt det också. Jag trodde att amerikaner i regel skulle vara ointresserade av oss. Fördomen och ordet på gatan här är att de bara bryr sig om sin egna skit men de senaste dagarna har de inte varit så för oss. Sjukt fett! Huvudet har varit så fullt av intryck och ren lycka. Jag vet inte när jag senast i fem dagar inte ägnade en minut åt att inte oroa mig för framtiden, livet, kärleken och allt annat vardagligt som nog de flesta tänker mycket på. Imorrse vände det lite och jag hade en rätt tung förmiddag. Men tids nog så kommer man in i det igen. Den kompromisslösa solen gör sitt den också.

Ikväll är det Santa Cruz som gäller. Kan bli coolt. Det blir en tidig show. Jag hoppas vi kan kolla in stan efteråt.

Tisdag 25 maj 2009 kl 10.00

Santa Cruz igår var rätt lamt. Inte mycket folk och ingen direkt pepp. En jävla måndag! Men jag fick kolla in stan och hänga på piren med sjölejon som sjöng och gastade. Jävligt massiva djur det där. I Santa Barbara träffade vi på örnar som var stora som flygplan. Varje gång jag ser alla dessa nya djur blir jag först tagen och peppad men sen inser jag den bistra verkligheten; att de lever i hotet från oss. Att alla djur exotiska eller inte, ses som troféer av sjuka människor eller som produktionsmedel att tjäna pengar på. Fan, jag skäms nästan över att vilja ta ett kort medan folk lustar efter att ha den här fantastiska varelsen uppstoppad på väggen, runt kroppen eller i munnen. Vad är det för fel på folk? Hur kan instinkten vara att vilja förstöra allt vackert man ser? En mer naturlig reaktion borde vara att man vill försvara detta istället.

Saker som bör tilläggas är att vi spelar med 7 GENERATIONS i Santa Barbara. Ett av USAs viktigaste och coolaste hardcoreband. Fan alltså!

För nördigt folk som jag, som gillar "The O.C" kan jag berätta att vi ska till Fresno idag. Det är det hårda stället som Ryan kommer ifrån i serien. Jag är peppad! Dessutom körde vi nerför Mullholland Drive-kullen där just den där filmen spelades in och börjar. Jajaja, jag vet att jag är en idiot men det är sjukt coolt.

I'm out!

/Claes Nordin Tärby

fredag 22 maj 2009

xANCHORx turnébloggar; del 1

Anchor är ett musikaliskt straight edge-kollektiv på fem snubbar från Göteborg, Stockholm och Stavanger som började spela hardcore ihop för två och ett halvt år sedan. Målsättningen var att skapa ett band som var politiskt engagerat och turnerade mycket. Sagt och gjort, nu sitter jag, Claes Nordin Tärby sångare i bandet med tre skivsläpp i bagaget och 150 spelningar i ryggen, i Phoenix och knåpar ihop några rader inför för första utflykt i USA.

Välkomna till Arizona, där Anchors USA-turné tar sin början!

Söndag 17 maj 2009, på tåget mellan Stockholm - Göteborg:

Jag gick på toaletten, hämtade en gaffel i cafeterian; där någonstans på vägen blossade en storslagen vision upp av en turnédagbok och en början på någon form av karriär inom media. Äntligen kan jag komma igång; utbildningar, kontakter och idéer far omkring i huvudet och peppad som fan rotar jag fram min dagbok för att skriva de första raderna på det här äventyret. När jag hittat pennan infinner sig känslan av att allt är omöjligt och lagom till att jag börjar skriva märker jag att inte ens min handstil har utvecklats på 20 år och drömmen dör i mina händer.

Tisdag 19 maj 2009 kl 12.00, "We burn that bridge when we get to it.":

Jag har ingen iPod, jag har ingen iPod, jag har ingen iPod. Säg inte till min blivande fru att jag hatar barn. Jag skaffade en ny telefon igår för att få en musikspelare på flyget. Något sket sig när jag lade in filerna och jag blev utan skydd från omvärlden.

Tolv timmar innan vi skulle kliva på flyget får jag en bomb i knäet som exploderar i samma sekund. Ledsen, arg och besviken kommer jag av mig lite. Jag hade planerat så hårt och oroat mig för att något skulle gå fel men jag hade inte räknat in att jag själv kunde åka iväg och riskera att tappa peppen med oro över min egen framtid. Nu blev det så, livet svänger och man kan inte förbereda sig på allt. Men detta liv får jag ta tag i när jag kommer tillbaka till det. Nu är jag i USA i över en månad och ska uppleva och leva.

Väl i stoppet i Chicago så börjar jag känna att livsglädjen kommer tillbaka. Jag känner att jag faktiskt ska göra något som är så helt otroligt fett och något jag drömt om sedan jag började spela i band. Jag har sex timmars väntan här på mitt nästa flyg så jag går ut i den varma solen, hamnar på en gräsmatta och inser igen; helvete, jag ska turnera i USA, Mexico och Kanada. Det finns inget tid att hänga läpp!

Onsdag 20 maj 2009 kl 08.30:

Det kommer aldrig att ske igen att hela Anchorkollektivet går upp och hänger 06 på morgonen. Att se Fredrik (bas) peppad före 12 händer bara inte. Men jetlagen fick kroppen att tro att det var fyra och dags att stiga upp. Idag ska vi köpa strängar och cymbaler. De andra har fått sina gitarrer och lite nya grejer. Vi hoppas nu jävligt mycket på att vår merch ska anlända annars står vi utan 400 tröjor. Skivorna har anlänt men vem fan köper sådant nu för tiden? Jo, folk som går på våra spelningar. Just det!

Imorgon far vi till San Diego. Det känns så jävla fett. Vår första spelning är ikväll. Ska bli kul men kommer antagligen blir väldigt slitsamt att spela här. I Europa har man spelat upp sig, turné efter turné och vi har gjort oss ett namn. Nu får man vara glad om folk stannar spelningen igenom. Kalifornien kommer att bli bättre på det sättet. Folk har bättre koll på oss där. Oavsett hur det blir är det sjukt fett att vara här!

Sitter och lyssnar på Downset - Do we speak a dead language? LA-kungarna förändrade mitt liv för 15 år sedan. Nu ska man själv bege sig mot helig mark. Dags att dra ut på stan, det ska visst bli över 40 grader idag!

/Claes Nordin Tärby

Länk: www.myspace.com/xanchorx