torsdag 31 juli 2008

Intervju med ENTER SHIKARI, söndag 6 juli, Roskilde

Rockharders två utsända reportrar - Mats och undertecknad - hade gett upp hoppet när vi till slut blev överrumplade med det samtal från Keith Reynolds, ENTER SHIKARIS manager som utlovats. Totalt oförberedda, med anteckningar kvar i tältet på presscampet, ingen vettig inspelningsutrustning och med en flaska Bollinger i kroppen fick vi dock den utlovade intervjun i sista sekund med Chris Batten, bas och sång samt Liam Clewlow, gitarr och bakgrundssång.

Detta är den sista spelningen de unga brittiska herrarna gör innan det nya albumet spelas in och släpps. ENTER SHIKARI har turnerat oavbrutet sedan slutet av 2006 och tar nu en välbehövlig paus för att spela in uppföljaren till debuten ”Take To The Skies”. Rockharder var nyfiken på hur inspelningen av det nya albumet går.
– Vi har faktiskt inte börjat spela in något material riktigt än. Än så länge har vi bara några demos och så har vi skrivit lite låtar. När vi kommer tillbaka från Roskilde ska vi faktiskt in i studion direkt och spela in en singel, svarar Chris.
– För oss blir det även en chans att testa på hur det kommer att gå med vår nya producent, Andy Gray.
– I början var det lite oreda men allt är i sin ordning nu. Vi har fått en bra vibe.
– Är det samma producent som ni hade på debuten, undrar jag?
– Vi hade faktiskt ingen producent tidigare utan mer av en ingenjör som skötte mixningen, John Mitchell. ”Take To The Skies” var självproducerad till viss del. Vi visste aldrig hur skivan skulle komma att låta.

Debuten blev välbemött av både kritiker och fans. Chris och Liam förklarar:
– I det stora hela tror jag faktiskt vi fick ett bra mottagande. Vi fick aldrig den här uppdelningen mellan de som tyckte vi sög och de som älskade oss utan de flesta verkar ha uppskattat oss. De större tidningarna i Storbritannien verkar ha gjort det i alla fall, haha.
Det kommer dröja en stund in
nan uppföljaren släpps men för de invigda berättar ENTER SHIKARI gärna om musiken. Kommer bandet fortfarande överskrida genrebegränsningarna?
– Vi kommer behålla trance/electronic-delen som är en stor del av bandet. Givetvis kommer hardcore-biten vara kvar men vi försöker pressa oss lite mer denna gång och utmana oss. Vad vi än gör vill vi att det ska låta ännu bättre än tidigare. Därför kommer vi använda oss mer av producenter inom dance/trance.
– Det har ju sagts att er musik är en mix av trance, hardcore men även med en del element från dödsmetal. Hur skulle ni själva beskriva er musik?
– Vi gillar egentligen inte att placera oss själva i ett fack men visst, de två största elementen är hardcore och trance. Det är detta vi fokuserar på i musiken. Nu på nästa skiva blir det nog en blandning av drum & bass och hardcore. Vi kommer alltid behålla den melodiska aspekten i musiken och vara väldigt catchy.

Back in the days
Britterna fick egentligen aldrig något klassiskt genombrott utan förklarar att succén med ENTER SHIKARI kommer från hederligt hårt slit.
Vi turnerade väldigt mycket och spelade i hela Storbritannien utan avbrott. Vi fixade alla spelningar själva och tvekade aldrig på att verkligen ta allt som gick. Vi spelade även på Downloadfestivalen och på Astoria men var fortfarande osignade. Istället startade vi ett eget skivbolag.
- Har Internet haft en stor inverkan på er framgång, frågar Mats?
– Ja, absolut. Som så många andra band har vi ju en MySpace-sida och det har vi haft ända sedan vi bildades. Vi använde den mest som en mailinglista för att marknadsföra våra spelningar. Det var aldrig så att vi använde kanalen proaktivt och lade till så många vänner som möjligt som många band gör nu, svarar Chris självsäkert. Liam tillägger:
Vi har aldrig horat utan alla de vänner vi har på MySpace har vi för att de har kommit till oss, inte tvärtom.
Hur ser ni på musikindustrin nu och att musiken är tillgänglig för nedladdning?
– Musiken kommer alltid att finnas där. Den kommer inte försvinna och vi kommer alltid kunna operera utanför industrin. Chris fortsätter sin redogörelse:
– Jag tror inte att skivbolagen kommer dö ut snart utan bara att de ändras i förhållande till utvecklingen. Vem säger att man måste spela in och marknadsföra sig på det konventionella sättet som det görs nu? Det går ju alltid att hitta alternativa vägar att gå.

Familjeföretaget SHIKARI
Det många kanske inte vet är att ENTER SHIKARI är mer eller mindre ett familjeföretag där killarnas pappor har en stor roll. Hur funkar det i längden med alla roller?
– Vi har en väldigt nära relation med management eftersom det är min pappa, sångarens pappa (Roughton ”Rou” Reynolds, förf. anm.). Fast vi är alla med i processen, från distribution till merchandise.
Vad är för – och nackdelarna med att ha ett familjeföretag, frågar Mats?
– Haha, ja våra farsor får ju verkligen vara med om allt och ibland få veta saker man önskar att de inte skulle ha någon kännedom om. Båda killarna stämmer upp i ett skratt och Chris förklarar vidare:
– Jag har ju inga hemligheter för honom. Han vet allt! När man kommer hem fem på morgonen och är dyngrak kanske det inte är hans stoltaste ögonblick men samtidigt får våra pappor vara med och dela framgången med oss. De har varit med från första början och hjälpt oss mycket.

Studsmattor och röj
Vad kan vi förvänta oss av er spelning ikväll? Kommer ni ta fram studsmattan?
– Nej, den har vi inte ikväll. En fet kille hoppade sönder den! Killarna skrattar och pekar på sin roddare som sitter vid ett bord längre bort i rummet och läser en tidning.
– Men det blir nog rätt spontant och intensivt. Det är alltid svårt att förutspå vad som kommer ske precis innan spelningen men vi kommer garanterat röja järnet. Vi levererar alltid det vi har. Det är vår inställning. Förhoppningsvis kommer det mycket folk. Om inte, så blir det mer utrymme för de som faktiskt vill se oss att röja mer, haha.

Studsmatta eller inte, bandet hade nog med energi att väcka liv i de söndagströtta besökarna under Arenas kupol och genomföra en intensiv spelning från start till slut.

Text & foto: Tomasz Swiesciak, 2008-07-31

måndag 21 juli 2008

SLAYER, Orange, Söndag 6 juli, Roskilde

Att bevittna SLAYER live nuförtiden är tydligen lika spännande som sex mellan ett Amish-par. När jag såg dessa amerikanska farbröder under Metaltown förra året gäspade jag av ointresse och gick ifrån spelningen halvvägs igenom. Kritik har bandet fått motstå; att de bara tar sitt musicerande som vilket 9-5 kneg som helst, att setlistan aldrig byts ut och att, ja de är tråkiga helt enkelt.

Så var inte fallet denna kväll. Min sista och avslutande konsert i Roskilde var allt annat än ointressant. Det verkar som om Guds okäraste söner har tagit åt sig lite av den kritik de har fått utstå för Kerry King och Tom Araya manglar på utav bara helvete. Sångaren smilar som Satan själv mellan låtarna och påannonserar nästkommande blasfemiska pärla med en helvetisk förtjusning.

Jag kan inte göra något annat än att sjunga med i Cult när den fantastiska refrängen skriks ut i rent religiöst hat; ”religion is hate, religion is fear, religion is war, religion is rape, religion’s obscene, religion’s a whore”.

Andra sköna kioskvältare bandet bjuder på är öppnaren, Hell Awaits, Disciple och Die By The Sword.

Gåshud och tinnitus! Ett stort minus är att ljudnivån är alldeles för hög. Mina öron blöder när jag nöjt traskar ifrån SLAYERs spelning mot presscampet och taxin som tar mig till flygplatsen.

Text & foto: Tomasz Swiesciak, 2008-07-21

fredag 18 juli 2008

GRINDERMAN Roskilde, Orange, Fredag 4 juli

GRINDERMAN är inget mindre än Nick Caves garagerockiga sidoprojekt. Att han som 51-åring rockar hårt igen kan ses på olika sett. Själv så gillar jag verkligen deras skiva och var väldigt laddad inför konserten. Någon halvtimme sent så kommer de då ut på scen efter presentation av självaste Per Sinding-Larsen. Nick och bandet är taggade som få och rockar hårdare än många 25-åringar. Nick visar verkligen var skåpet ska stå då han sjunger, spelar gitarr och spelar orgel. Han mässar ibland som en snuskig predikant från helvetet.

Nick Cave är verkligen en fantastik showman och får med sig publiken på en fantastisk No Pussy Blues. Här drar bandet ner på volym och tempo för att sedan dra på. Dynamiken var klockren. Warren Ellis på gitarr har ett enormt helskägg och går mellan varven lös på en stackars hi-hat med en maracas. De hade till slut inte så många fler låtar att spela och avslutar med en cover på BAD SEEDs Tupelo. Att GRINDERMAN lite tempo mot slutet är inget som jag stör mig på då de gjort en sådan urladdning. Detta var festivalens höjdpunkt för mig.

Text & foto: Håkan Berg, 2008-07-18

måndag 14 juli 2008

BULLET FOR MY VALENTINE, Arena, torsdag 3 juli, Roskilde ***

Jamenvisst, BULLET FOR MY VALENTINE lockade en hel del folk till sin spelning under det stora plasttaket i Arena. I sin helhet var deras bedrift i Danmark en klart godkänd sådan. Men som jag nämnt tidigare, jag har svårt för detta band och kan inte alltid ta dem seriöst.

Bandet kan sina hårdrocksposér men jag hade hellre klarat mig utan mellansnacket helt och hållet. Det blir mest bara klyschigt när de försöker få igång publiken som ändå verkar vara med på noterna redan från början. När Matthew Tuck öppnar käften mellan låtarna vill jag bara skära mig som den mest depraverade emo-tonåringen.

Och då inte av ångest utan av ren pinsamhet.

Walesarna får däremot något av en upprättelse när de framför alstren från den annars så mediokra skivan ”Scream, Aim, Fire”. Deliver Us From Evil och Tears Don’t Fall från debuten verkar vara bandets livepärlor och genomförs klockrent denna kväll.

Text & foto: Tomasz Swiesciak, 2008-07-14

söndag 13 juli 2008

Smarrigast på Roskilde festivalen - SLUSHBUS


Efter att varit nästintill nykter hela festivalen beslöt jag mig för att ta tag i saken. Klart smakfullast på festivalen var bussen med isdrinkarna vid sidan av Cosmopol-tältet på västra sidan av festival-området.

För 35 danska kronor kunde du välja mellan "Kung Fu", (THE BLACK DRINK) av vit rom och med lakritssmak, "Strawberry Daiquiri" (THE RED DRINK) av vit rom och med jordgubbssmak samt "Filur" (THE ORANGE DRINK) av Absolut Vodka och med tutti-fruttismak. Eller lägga 20 extra kronor och få en dubbel.

Med tanke på de tre dubbla "Strawberry Daiquiri" en öldrickare som jag hann med, vann den och inrättningen SLUSHBUS lätt priset som Smarrigast på Roskilde festivalen!


Text: Banesa Martinez

lördag 12 juli 2008

KINGS OF LEON Roskilde, Orange, Fredag 19.30

KINGS OF LEON sågs av vissa vid deras genombrott som en bonnigare variant av THE STROKES. De tre bröderna med sin kusin på gitarr från Tennessee har dock vuxit upp. Bandet har hunnit med tre skivor och på scen ser de riktigt stylade ut. De har till och med rakat av sig sina mustascher.



Jag gillar Caleb Followills känslosamma, lite småfalska sång. När de spelade i Stockholm senast var den dock lite mer än småfalsk. Nu låter den desto bättre och de har blivit ett bättre liveband. På Knocked Up får de med publiken på lite skön allsång i solen. Bassisten Jared tar mycket plats i ljudbilden och gör det mycket bra. På konserten spelade de även nytt material från den kommande skivan ”Only By The Night”. Något att se fram emot i höst.

Text & foto: Håkan Berg, 2008-07-12

torsdag 10 juli 2008

AT THE GATES, Arena, söndag, 6 juli, Roskilde *****

Att få bevittna legendarerna i AT THE GATES har alltid varit en våt dröm för mig. Nu, i slutskedet av deras återföreningsturné fick jag äntligen chansen.

Det är med gråten i halsen och ett förhöjt blodtryck jag för första gången någonsin får höra
Raped By The Light Of Christ och Windows. Det är egentligen milstolpen ”Slaughter Of The Soul” jag spisat och även om denna platta fortfarande är lika vass som för 13 år sen var det riktigt magiskt att få höra de tidigare alstren.

Arena är i mitt tycke den bästa scenen och AT THE GATES levererar sin melodiska döds för ett hav av åskådare som ser ut att vara minst lika lyckliga som jag.

Bäst var utan tvekan Under A Serpent Sun. Gunget i tvåtakten samspelar eminent med Tomas Lindebergs vrålande stämma. Bandet avrundar sin spelning med Blinded By Fear. Det är eufori så det förslår!

Text & foto: Tomasz Swiesciak, 2008-07-10

onsdag 9 juli 2008

ENTER SHIKARI, Roskilde, Arena, Söndag 16.00

Arenatältet är fyllt till bristningsgränsen av danstokiga kids som hoppar i takt med ENTER SHIKARIS originella blandning av trance och hardcore. Studsmattan bandet har som rekvisita har studsats sönder av en fet roddare men det hindrar inte bandet från att bjuda på sig själva.

Inte det minsta!

Det går inte att ta miste på de unga britternas energi och efter att ha bevittnat trötta JUDAS PRIEST på Orangea scenen tidigare förstår jag att åldern ibland kan inverka på scenframförandet. ENTER SHIKARIs livemusik är hårt, melodiskt och dansant på samma gång.

Bandets signaturmelodi Sorry Your Not A Winner börjar som ett fem minuter långt aerobicspass innan låten bjuder upp till några små och ofarliga moshpits (till skillnad från DILLINGER ESCAPE PLAN där undertecknad slogs för sin kamera och sitt liv).

Detta är riktig bra festivalmusik.

Text & foto: Tomasz Swiesciak, 2008-07-09

tisdag 8 juli 2008

Roskilde festivalen - Lördag kväll & söndag

På Camp Evil fyllde Folke 40 år! Det firades med förfriskningar och en tårta som kompisen Elisabeth skapat dagen till ära. Trots det blyga utbudet av tårt ingredienser i den direkta närheten.



Folke, 39 år

Efter det blev det JUDAS PRIEST kl 19.00 på Orangea scenen som var klädd i svart med röda och kromade detaljer. Jag blev mycket överraskad att ROB HALFORD still got the juice. Han gjorde en strålande Electric Eye (från "Screaming For Vengance", 1982) och ett antal klädbyten.

Klart bäst glänste NEIL YOUNGs show som varade i mer än 2 timmar.
Helt oväntat i mina ögon som ens inte hört många av hans alster. Vital, hjärtlig och total. Han var festival ledningens bästa bokning och gav den mest minnesvärda konsert upplevelsen. Dessutom fick jag åtnjuta sällskap av Magnus och Mats från Rockharder-redaktionen där, bara en stund efter att konserten börjat.

Efter att ha dansat till THE CHEMICAL BROTHERS i 40 minuter var det svårt att slita sig från de smittsamma vibbarna och de trevliga bilderna på skärmarna. Men det var för att se det Kanadensiska rock-kollektivet BLACK MOUNTAIN på Arena-scenen kl 02.00. De höga tonerna från sångerskan och den distade, mäktiga atmosfären avslutade lördagen mycket spännande.

Söndagen kändes både välkommen men sorglig. Dagen var molnigare än festivalens andra tre och bjöd på tunna regnskurar.

Men det verkade inte röra de besökare som uppenbarligen skulle stanna tills allt var över. Dom verkade än mer berusade än tidigare eller helt enkelt sunkigare. Andra festivalare tog tillfället i akt och använde sig av det andra campare lämnat efter sig.
Som killarna här nedanför som tydligen funnit en riktig guldgruva för underhållning i ett gäng uppblåsbara madrasser:







Efter lite SLAYER på Orangea scenen blev det dags att recensera det sista bandet. För mig blev det Finska VON HERTZEN BROTHERS under Pavilion-tältets duk kl 19.00.
Brödernas riff-rock á la klassiskt vs. progressivt satte punkt för söndagen.





Bak i bilen med Matte, Camp Evil-bo

Sedan hjälpte min kollega Martin mig att ta ner tältet och gav behövlig bärhjälp till bilen. Men knappt 500 meter ifrån bilen beslöt sig Roskilde himmelen för att sköjla ner oss i ett sällan skådat ösregn. När regnet varken stillat sig eller försvunnit ända fram till älskade Malmö var det rätt skönt att inte ligga kvar en natt till. Hur hardcore det än hade varit.


/Banesa

måndag 7 juli 2008

Roskilde festivalen - lördag

Saturday, July 05, 2008 - http://blog.myspace.com/djrockadelika


Yo, fellow music-lover!

Ive seen THE GRAND, JUDAS PRIEST & NEIL YOUNG today!
All of them were worth while! Reeeeeeally.

Next im of to see the CHEMICAL BROTHERS, im hoping for some good ol tunes from their super album "Exit Planet Ten"!


AND i will also catch BLACK MOUNTAIN at 02.00! ;D

Stay bad and keep reading!
/Banesa, doin' the Roskilde festival!

Roskilde: Sista dagen

Sitter nu vid laptopen i mitt trygga vardagsrum på Söder och hinkar i mig litervis med kaffe. Resan tillbaka till verkligheten var inget mindre än ett helvete. Planet var försenat åtskilliga timmar på grund av tekniska strul och inkompetenta medpassagerare som inte visste hur man boardar ett plan. Istället för att komma hem i god tid redan på söndagskvällen och kunna spendera en utvilad och relativ stressfri måndag på jobbet, landade jag sex på morgonen, skakig och nervig och inte med många timmars sömn.

Söndagen var nog den bästa dagen med många fantastiska akter. AT THE GATES levererade sin "melo-døds" som det danska festivalprogrammet proklamerade att göteborgarna spelade. Lyckades få till en plåtning med bandet backstage och bandet själva var inte nöjda med danskarnas epitet.


De unga britterna i ENTER SHIKARI var lika avslappnade som en nedsövd panda och Mats och jag lyckades få till en intervju och plåtning i sista sekund. Att få bevittna deras energiska spelning backstage på sidan av scenen bidrog till hypen.


SLAYER avslutade Rockharders festivalrapportering med en bejublad och blasfemisk spelning. Kanske har bandet tagit åt sig lite av kritiken att de är så rutinerade och tråkiga för Tom Araya och Kerry King röjde live som om de vore 20 år igen.



Med bra väder som höll i sig hela festivalen och en god men ljummen flaska Bollinger finns det inget annat att tilägga mer än att vi är många som ser fram emot nästa år.

Håll utkik efter recensioner som kommer publiceras snart.

-Tomczek

lördag 5 juli 2008

JUDAS PRIEST, Orange scenen 19.00

Jag vill bara säga att dessa predikande metalpräster är gamla, fula och passé och när engelsmännen börjar sitt gig är jag nära på att yttra detta statement. Dock så höjer bandet sin nivå lite ju mer spelningen lider.

Fast samtidigt, detta är så gammalmodigt. Jag tror jag stannar där...


/Tomczek

Hellacopters, Arena Stage, tors 22.45



Ska inte gå in på några detaljer ännu hur makalöst bra The Hellacopters är på sin avskedssväng, men på torsdagens gig visade de tydligt varför de är, eller var, Sveriges tveklöst bästa rockband. Här bjussar vi på ett litet smakprov från den hitspäckade låtlistan med Hopeless Case of a Kid in Denial, Toys & Flavors, I'm in the Band, Born Broke och Gotta Get Some Action Now – de två sistnämnda med Dregen som gäst!
Missa inte höstens turné!

Mats Rydström

Roskilde: to the mountains!

Efter att ha vaknat i en skogsdunge efter en majestätisk spelning med MOTOPSYCHO där alkoholen invalidiserade undertecknad sitter nu Rockharder i presscentret och bloggar. JOSÈ GONZALEZ spelar sin statiska akustikrock utanför men efter att ha bevittnat en halvdan spelning i Sydney tidigare i år väljer jag helt enkelt att utebli från spelningen.



Något rykte har florerat om att JUDAS PRIEST ska ställa in sin spelning men detta är inte bekräftat. Själv ser jag fram emot matematikrocken från DILLINGER ESCAPE PLAN senare ikväll.

Magnus och Mats har införskaffat ännu fler plattor öl så kvällen kan bli lika fantastisk som igår.

/Tomczek

fredag 4 juli 2008

Roskilde: Fredag natt

Min kära kollega Banesa har redan skrivit det som behövts för idag. Själv har jag inte någon koll alls och det var inte förrän jag loggade in på Rockharder jag insåg att det faktiskt är fredag, inte torsdag som jag trott hela tiden.

En känsla av frustration har infunnit sig då det danska mobilnätet verkar ligga nere. Således är vi ett gäng som tappat bort varandra och inte kan ringa. Kodordet är dock ölproviant i baslägret. Magnus och jag har hängt hela eftermiddagen och efter en helt magisk spelning med KINGS OF LEON känner jag mig redan mättad. Vi såg ROBYN i ett av de mindre tälten och även om hennes gig var godkänt är det inget som faller mig i smaken.

Just nu spelar grinollarna i GRINDERMAN live. Efter att ha bevittnat mer än en halvtimme med NICK CAVE ställs jag undrande varför killen ser så jävla sur ut hela tiden?

Sist för ikväll blir MOTORPSYCHO! Ah, inte att förglömma, MOGWAI gjorde en sjukt bra spelning med sin suggestiva och ambienta musik. Något jag helt klart rekommenderar för fans av ISIS, NEUROSIS och CULT OF LUNA. Något jag lätt kommer ha ett öga på i framtiden.

/Tomczek

Roskilde festivalen - Fredag

Festivalens andra dag borjade med en dusch och foljdes av en burk makrill och ett paron i taltet. Gardagens torra stora macka gav inte den onskade mattnaden sa det marktes att kroppen reagerade positivt.

Fotograf Martin och jag beslot oss for att ta nagot varmt att ata pa festival omradet en stund senare och blev lite nyfikna pa standet som sade sig salja svensk mat. Mest for att smaflina at knappa svenskar som reser ivag men lik forbannat valjer ett "sakert" kort.
Vi blev just sadana, aven fast utbudet inte va svenskt i vara oron. Den vegetariska pytt-i-pannan smakade hur som helst bra.

Runt 15-snaret begav sig undertecknad med stora delar av Camp Evil mot scen Cosmopol for KENGE KENGE fran Kenya. Precis innan de gick upp pa scen borjade ett smittsamt gung. Breakdance i trupp till live-levererade svangiga och pumpande toner dar till och med en trumpet fann sin plats. Klart en av dagens schystaste upplevelser. Speciellt nar den avslutande killen forvanade med sakert 30 stycken kvicka en-hands hopp!

Norska BAND OF HORSES hade det smockat med publik framfor Arena men de var inte riktigt vad jag vantat mig. Utan var mer nagot ljummet som battre passat under kvallstid.
Nashvilles KINGS OF LEON glanste daremot pa scen Orange nyss. Sa mycket att jag DEFINITIVT ska dyka in i deras tre-delade diskografi sa fort jag har chansen!

Harnast vantar GRINDERMAN, spanska LA KINKY BEAT och MOTORPSYCHO!

/Banesa

Roskilde: Fredag eftermiddag

Halva dagen har gått och den stekande solen har fått Rockharders crew att gå ner på knä. Efter en tämligen fantasilös och rent utsagt dålig spelning med KATE NASH la sig undertecknad, Magnus och Mats i gräset på backstageområdet och vilade. Själv missade jag JOB FOR A COWBOY men det kändes som om frukost var prio nummer ett när vi vaknade.

KINGS OF LEON är ett måste ikväll då sydstatarna entrar scenen 19.30. Försökte nyss se det hypade BAND OF HORSES men det var så smockfullt med människor att jag fick gott nöja mig med att stå utanför.

THE HELLACOPTERS spelning igår samt BULLET FOR MY VALENTINE fick det verkligen att suga till i festivaltarmen. Det sistnämnda bandet öste på scenen som om det vore deras sista dag i livet. Det ser ut som om jag till slut får krypa till korset och be killarna om ursäkt, hur dålig deras senaste platta än är. För live, ja då rockar de! Utförligare recensioner av dessa akter kommer inom snart.

/Tomczek

Roskilde festivalen - Torsdag

Frisk luft, prasslande lov, kvittrande faglar. Ja, morgonens skona vader var precis det basta sattet festivalen kunde borja pa. (Speciellt efter forra arets skyfall!) Utanfor taltet lag nagra finskor och solade i bikini och det som tog sig igenom var de oppnande olens somriga vasande.

Nar jag knot mina skor vid taltets mynning var forvantningarna och gladjen det mest patagliga. Med LED ZEPPELINs "Song Remains The Same" i lurarna startade vandringen mot vattentoaletterna pa backstageomradet.

Jonas & jag

Efter att sakert varit nara en kollaps i och med den starka solen som kamrat anda fran Media byn till camping plats "P", i jakt efter fotograf Martin, blev jag plotsligt hittad!
Det var tva trevliga killar jag traffat under gardagens tagresa till festivalen, Jonas och Olof. Det harliga aterseendet bjod pa valbehovd relaxing pa festivalstolar och trevlig socialisering. Himelen pa jorden var killarnas camp, nagot som blev an tydligare nar en fin brun ko uppenbarade sig pa andra sidan metall stangslet!





Vaxning a' la camp


CLUTCH inledde festivalen for mig och svangde jarnet! Tillsammans med THE HELLACOPTERS var festivalens forsta dag gjord och aven min lycka.
Men att missa amerikanska MGMT var nog dagens botten-napp...

/Banesa

torsdag 3 juli 2008

Roskilde: Clutch, Odeon Stage, tors 17.30



Clutch får en hel publik av lite äldre, 20-somethings, o-hipsters och rena rama – företrädesvis dyngfulla – ungdomar att älska bluesen. Fred McDowell, Muddy Waters, Son House, Skip James – alla ger de ekon som genljuder i Marylandgängets svängiga rock genom rena citat eller snillrika uppdateringar.
Sångaren, frontmannen och gitarristen Neil Fallon jobbar snabbt sin skogshuggarskjorta genomblöt medan de flankerande medlemmarna som stenstoder fokuserar på det allsmäktiga groovet.
Musik som på ytan är en slags hybrid av stonerrock och funk skulle i vissa stunder kunna kallas nu metal, om inte epitetet är så till den grad bottenkört av talanglösa amatörer som Limp Bizkit. Men under den bitvis klart hip-hop-influerade ytan finns ett benhårt fundament av just medelkrigsblues, Meters-funk och boogierock. Och det blir aldrig tråkigt. Inte ens trumsoloutflykterna, som oftast avhandlas på jazzvis med en stadig puls i grunden och enormt smakfull ekvilibrism på topp.
Som om inte trummisen Jean-Paul Gaster jobbar rakt igenom det ett och ett halv timme långa setet med att just spika ett så obönhörligt sväng att ingen – ung eller lastgammal kan stå still.
Festivalen har börjat! I den stiligaste stil.

Mats Rydström



Roskilde: Portarna har öppnat

Den stekande solen har värmt våra tält hela morgonen. Den första frukostölen är öppnad och efter en välbehövlig dusch i en Treblinkaliknande gympahall sitter Lars och undertecknad på mediacampet.


Kvällens höjdpunkter är stonerakten CLUTCH, walesarna BULLET FOR MY VALENTINE (efter min sågning av deras senaste platta ger jag dem en chans till upprättelse live nu), RADIOHEAD samt snart avpolleterade HELLACOPTERS.

Portarna är med andra ord öppna och folket börjar välla in. Nu ger Rockharder sig ut i vimlet!

/Tomczek

onsdag 2 juli 2008

Roskilde: Mot lervällingen!

Ännu en gång åker Rockharders crew ner till Danmark för att leverera purfärska reportage från festivalen. För vissa skribenter blir det ett kärt återseende medan undertecknad sätter sin fot på festivalområdet för första gången någonsin.

Efter lite småstrul är nu väskorna packade, batterierna laddade och ett visst mått av positiv nervositet har börjat infinna sig. Kl 15.35 avgår planet och vi landar i den danska leran 17.00 innan det bär av till presscampet och fyra dagar av musikaliskt insupande. Årets höjdpunkt helt klart dödslegenderna i AT THE GATES som återförenats för sommarens festivaler.

Nu kan vi bara hålla tummarna och hoppas att festivalen inte blir lika blöt som förra året. Vad säger statistiken? Vartannat år va?

/Tomasz "Tomczek" Swiesciak